Naturhistoriska museet i Göteborg

Dagens utflykt gick till Slottsskogen och Naturhistoriska museet i Göteborg. Vi funderade på att ta en tur till Hornborgasjön för att se tranorna men vädret visade sig bli sämre än utlovat med molniga skyar så vi ändrade oss. Vi hade tänkt parkera på parkeringen närmast museet men den var såklart full så det blev på andra sidan Slottsskogen och en liten promenad istället. En god lunch åt vi på Villa Belparc och parkerade barnvagnen bland flera andra i barnavdelningen. Mycket barnvänligt och trevligt.

Utanför museet fick vi syn på en liten ekorre som inte var ett dugg skygg. Trots att jag bara stod 2-3 meter från den så fortsatte den med sina göromål. Jag fick flera fina bilder på den. En stadsekorre är väl van vid folk.



Efter detta naturmöte var det dags att ta sig in bland de uppstoppade djuren men först tittade vi till fotografen Bertil Petterssons utställning med bilder på älgar, björnar och annat vilt. Det var en liten utställning men förstås fina bilder. Fotografen själv var på plats och kunde berätta lite om bilderna som mestadels var tagna från ett gömsle. Björnbilderna tog han uppe i norra Jämtland och det tog några år innan det äntligen dök upp björnar så det ligger mycket jobb bakom bilderna.



På samma våning som fotoutställningen fanns också ordinarie utställning. Vi traskade igenom hylla efter hylla med uppstoppade fiskar av allehanda slag och kom sedan fram till ett dinosaurieskelett som var under flytt och var halvt nedmonterat. Därefter kom valutställningen med den berömda Malmska valen. En stackars ung blåval som strandade i Askimsviken 1865 och belönades för detta genom att bli dödad. Idag skulle den väl ha blivit hjälpt till havs igen. Valen är en av de största sevärdheterna på Naturhistoriska museet men den har allt krympt sedan jag var där sist. Det tyckte jag säkert förra gången också, för många år sedan.



På översta våningen fanns det en massa uppstoppade fåglar att titta på och efter dem kom det berömda Naturaliekabinettet. Där en av de andra saker som man imponerades av som liten brukade stå. De siamesiska tvillingarna som var inlagda i formalin. Nu har det tydligen blivit en etisk fråga efter att en hel del museibesökare har klagat och därför har man tagit bort de siamesiska tvillingarna. Detta står förklarat på en skylt bredvid kabinettet där man uppmanas att ringa till museichefen om man kommit långväga för att titta på dem. Eftersom vi inte hyste några förhoppningar om att museichefen skulle komma springande så här på en söndag så hoppade vi över det och tittade på en tvåhövdad kalv istället innan vi gick vidare till däggdjursutställningen.

Däggdjursutställningen är också ganska intressant med många stora uppstoppade djur. Framför allt elefanten som står mitt i rummet är imponerande stor och man känner sig verkligen liten bredvid den. Här kunde man också se noshörningen som nyligen blivit av med sitt horn eftersom tokiga människor betalar mängder för sådant.



Efter denna överdos av döda djur var det skönt att komma ut i friska luften igen, där det finns levande djur. Efter en fika på museet (kladdkaka med vispgrädde, aldrig fel!) så traskade vi tillbaka till bilen med en omväg via säldammen. Det är roligare att titta på dem än på uppstoppade dito, var vi väldigt överens om.

52 veckor - vecka 14 (1-7/4)

Årets vecka 14 började med annandag påsk och första april. I tidningen fanns förstås aprilskämt och Göteborgs-Posten tyckte att folk skulle lämna in mördarsniglar för att de skulle användas till att smörja spårvagnsspåren i stan så det inte ska gnissla när spårvagnarna far förbi. Det var kanske lite tidigt för mördarsniglar eftersom det varit så kallt i år så det var nog inte så många som nappade.

Innan vi for hem från påskfirandet så sköt sambon och min bror luftgevär och mamma visade oss hur elden spridit sig när de skulle elda gräs. Det var dagen innan eldförbud inträdde på grund av en massa gräsbränder och det gick lite snett. De höll på att elda upp sitt hönshus (utan höns i) och träden tog en del stryk. Tack och lov fick de stopp på det hela innan stallet och den uppallade vedhögen där fattade eld.

Jag hade tagit semester tisdag och onsdag så på tisdagen efter ett jobbmöte passade vi på att åka till Alingsås för en sen lunch och en promenad i Nolhagaområdet, vilket jag skrivit mer om här. Vi fick också hem en ny bilbarnstol som vi köpt till bil nr 2 och sambon installerade den på onsdagen. På torsdagen började jag jobba och sambon hjälpte till att tapetsera hemma hos min syster och dit åkte vi även på lördagen för mer tapetsering.

52 veckor - vecka 13 (25-31/3)

Påskveckan inledde vi med ett besök på Botaniska trädgården i Göteborg. Resten av veckan ägnades åt lite sporadiskt påskpysslande. Sambon besiktade sin bil och hävde körförbudet som varit på den.

På påskafton åkte vi hem till mina föräldrar på Tjörn och träffade där bror och syster med respektive familjer för påskfirande. Det blev god påskbuffé med diverse rätter, bland annat olika sorters sill, gravad strömming, torskromlåda, stenbitsrom, ägghalvor och en del annat. Vi bidrog med en skärgårdssill, en asiatiskinspirerad fänkålssallad, cevichelax och inlagd svamp (shiitake och ostronskivling).

Till efterrätt blev det så mycket godis man kunde äta. 4 kg godis närmare bestämt. Det lyckades vi inte äta upp, vi var faktiskt inte i närheten. För att känna oss lite nyttigare tog vi en promenad ner mot havet där det låg en gigantisk rishög. Den skulle ha blivit påskbrasa men eftersom det var eldningsförbud så antar jag att den får brännas någon annan gång. Till Valborg kanske?

På påskdagen tog vi en lite längre promenad. Det blev traditionsenlig lammstek till middag. Jag åt quornfiléer istället och njöt av den goda såsen som tillbehör. De yngre fick olika sorters pussel och pyssel att ägna sig åt, bland annat äggmålning och vänskapsarmbandsbindning (säg det tio gånger snabbt). Kvällen avslutades med sällskapsspel (Sybarit) med delad seger.

Botaniska trädgården i mars

I början av förra veckan besökte vi Botaniska trädgården i Göteborg och tog en liten promenad upp genom trädgården. Det var glädjande att se att det hade börjat knoppas här och var även om grönskan lyste med sin frånvaro i större delen av trädgården. I sol och lä var det tillräckligt varmt för att avnjuta en liten medhavd fika på en bänk i klippträdgården innan det var dags att gå vidare. Det var ganska lugnt i trädgården och inte så många andra som lockats dit just denna måndag.

I lökträdgården hittade man lite vårinspiration i form av mängder av vårlökar. Det fanns massor av olika krokussorter - härligt eftersom våra egna krokusar fortfarande lyser med sin frånvaro. Många av dem var riktigt små och gulliga.



Vi avslutade besöket inne i växthusen där sonen fascinerades av fiskarna i den lilla dammen. De har också en pågående orkidéutställning med alla möjliga orkidéer i olika färger.

I ett av växthusen fanns ett pågående minidrama. Två miniatyrmänniskor, de var verkligen så pyttiga så att man knappt såg dem först, satt på en liten klippsten och trånade efter varandra. Eller?

52 veckor - vecka 12 (18-24/3)

Näst sista veckan i mars var vädret kallt men strålande soligt. Sambon var bortrest och jag passade på att få nödvändigheter gjorda i början av veckan och i slutet av veckan hälsade jag på mina föräldrar på Tjörn. Dit kom även min bror med familj under ett par dagar. Den här tiden på året längtar jag ut och det blev flera långa promenader i natursköna områden i skärgården.

Det kom flera olika fåglar och hälsade på hemma hos mina föräldrar, bland annat en gulsparv och en fasan. Jag tog bilder på dem genom ett fönster så de blev inte så skarpa som jag hade önskat men bättre det än inga bilder alls. Småfåglar är ju oftast väldigt skygga av sig och försvinner så fort man kommer i närheten. På fälten gick mängder av grågäss omkring och ibland gick det att fånga dem i flykten.

På lördagen besökte vi Säby kile och på söndagen blev det en tur till Valsängs sjöbodar. Vi passade också på att gå ungefär halva vägen ut på/till Björshuvudet från Halsbäck men fick vända då det inte var särskilt barnvagnsvänligt. Vi kämpade oss ändå längre än vad som var bekvämt, bland annat nerför en oländig istäckt stig.

Sjöbodarna vid Valsängs strand

En av Tjörns sevärdheter (enligt tjorn.se) är Sjöbodarna vid Valsängs strand. Och de är sevärda, framför allt för att de ligger väldigt vackert belägna. Det är inte så lätt att komma dit eftersom man egentligen inte får köra bil ut dit, om man inte hör till området, men man kan ju alltid ta en lite längre promenad. Sjöbodarna uppfördes troligen i början av 1700-talet och det finns fem kvar, varav fyra är kulturminnesmärkta.

På en lapp uppsatt på en av sjöbodarna kan man läsa om de olika sillfiskeperioderna, som berört många i Bohuslän genom tiderna, inte minst ekonomiskt. Den första perioden när sillen gick till var 1556-1589 och då gick det mesta av sillfisket till export till Europa. Den andra perioden var 1660-1680 och var inte så ekonomiskt betydelsefull.

Den största sillfiskeperioden var 1749-1809 och innebar fantastiska jobbtillfällen för alla i fattiga Bohuslän när sillen kom tillbaka. Som mest fanns 330 sillsalterier och 550 trankokerier i Bohuslän. Tranet användes till lysolja, impregneringsmedel till kläder och stövlar, såpa och bindemedel i färg. För att få virke till bland annat bostäder, båtar, bryggor och trankokningen höggs mycket av skogen ner. Men sen försvann sillen och även en hel del av brottsligheten. Nästa period var 1877-1906 och då var det inte lika mycket sill. Det blev stordrift med några få anläggningar och mycket av den insaltade sillen exporterades.

Säby kile och Säby ö

I slutet av mars passade jag och mina föräldrar på att se oss runt lite på Tjörn. Vi tog en långpromenad ut på Säby ö, där det är naturreservat. Vi hade hoppats på att få se lite fåglar eftersom det ska vara ett bra fågelskådarområde men det var nog lite för tidigt på säsongen eftersom det fortfarande var is i viken. Några grågäss och svanar såg vi i alla fall. Vi överraskades hur som helst av ett vackert naturområde och det är säkert ännu vackrare där på sommaren.

Vi parkerade vid Säbygården och därifrån var det cirka 600 meter till naturreservatet och en vacker vandringsled. Vi hade barnvagn med och det gick bra nästan hela vägen. Det enda jobbiga var ett lite stenigt parti nära slutet av leden som jag ändå lyckades krångla barnvagnen över. Här och var i början på leden fanns stora isfläckar och där var barnvagnen till hjälp för att man inte skulle halka omkull.



Det var en vacker vårdag med några plusgrader och vi hade med oss lite bullar som vi avnjöt i lä av en bergsknalle. Det var faktiskt riktigt varmt i solen men isande kyligt så fort man gick i motvind. Ute på Säby ö finns fortfarande rester av bebyggelse kvar från 1700-talet. Det var då en sillfiskeperiod då det fanns mängder av sill i havet utanför och på ön fanns åtta trankokerier och ett sillsalteri.

Längst ut på ön fanns en liten stenstuga från 1700-talets sillperiod. Den var väldigt liten, inte ens som en friggebod, och på en lapp kunde man läsa att det på 1800-talet hade bott ett par där med sex barn. Totalt obegripligt med tanke på det trånga utrymmet. De var beroende av vrakgods som spolades upp på land för att ha något att elda så tidvis var det väldigt kallt där i stugan.

Nolhaga

Vi passade på att göra en utflykt i det vackra vårvädret idag och åkte till Alingsås för ett cafébesök och en promenad i Nolhagaområdet. Det finns djur där som vi tänkte visa för sonen men de var inte ute så vi får göra ett nytt försök i sommar. Fåglar fanns det däremot gott om och vi tittade både på gräsänder och diverse ankor av olika sort. Det stod på skylten att det skulle finnas mandarinänder där men några sådana såg vi tyvärr inte, däremot en annan rödögd och rödnäbbad and som jag inte vet vad den heter. Fåglarna var väldigt aktiva och rörde på sig en del. När nästan samtliga av okänd anledning flög upp på land traskade vi vidare.


Det är inte varje dag man går genom Kongo men det gjorde vi idag. Vi hittade en barnvagnsvänlig "spång" som vi var tvungna att följa. Den gick igenom ett sumpmarksområde nästan nere vid sjön Mjörn och det heter tydligen Kongo. Mycket intressant miljö och det blir nog desto intressantare på sommaren. Inne bland träden hittade vi en ekorre som inte var alltför blyg. Den ägnade sig åt att slicka på grenarna och satt kvar i trädet i tryggt förvar flera meter från marken.


Nere vid sjön Mjörn överraskades vi av tjocka isflak som trycks upp mot land. Det var mycket vackert och fascinerande. Vi gick ut på en liten udde där det fanns en fyr och jag tog en del bilder längst ut. Solen stod lågt och gav ett vackert ljus över sjön. Det blir nog snart en ny promenad i Nolhagaområdet. Det finns en motionsslinga som heter Hälsans stig som är 4 km lång som man kan följa.

Fåglar vid Nääs slott

I fredags promenerade jag vid Nääs slott och passade på att fotografera fåglar. Det var fullt av kanadagäss på plats, vilket jag inte sett där förut. Förutom gräsänder så spanade jag in knipor, viggar och sothönor i vattnet. När jag var färdig med fotograferande av sjöfåglar, och bytt objektiv till mitt 70-300, hörde jag plötsligt en hackspett i ett träd och fick brått att byta tillbaka till 400 mm-objektivet. Det var lite för mörkt och hackspetten hackade lite för mycket för att få riktigt bra bilder men det var kul att se den i alla fall. Det haglade små barkbitar om den. När jag åter bytt objektiv fick jag syn på ett par fina nötväckor men då orkade jag inte byta tillbaka. 300 mm räcker en bit det med.

52 veckor - vecka 11 (11-17/3)

Den här veckan har jag börjat få lite vårkänslor, även om det fortfarande är ganska kallt. När solen skiner längtar jag verkligen ut. Jag får sällskap av sonen som sover i barnvagn medan jag promenerar och fotograferar. Det blev en promenad längs gamla järnvägen intill Lärjeåns dalgång och på fredagen tog jag en liten promenad vid Nääs slott och passade på att fotografera fåglar. Det var ett par plusgrader och solen värmde till och med lite grann så det var inga problem att stå still en lite längre stund. Det var annat än när det var tio minusgrader.

Under helgen fick vi hjälp med barnpassning när vi var och tittade på Chess på Göteborgsoperan. En väldigt bra föreställning som var över förväntan. Artisterna hade fantastiska sångröster och det var väldigt lätt att följa med i storyn. Framför allt scendekoren var imponerande.

52 veckor - vecka 10 (4-10/3)

Vecka 10 avslutade vi med en födelsedagsfest. Vi firade hela vår lilla familj på samma gång eftersom vi alla fyller år inom en månad. Vi hade spanskt tema på kvällen, eftersom vi längtar tillbaka till Menorca, och bjöd på sangria, tapas och crema catalana.

Kommer jag ihåg de tapas vi hade så var det: bruschetta (till förrätt/entré), inlagd vitlök, vitlöksmarinerade oliver, grillad squash med vitlöksolja, grillad sparris med parmesan, rödbetssallad med fetaost, saltkokta kanariska potatisar med mojo rojo-sås, tzayspett, fyllda champinjoner, shrimp popcorn, manchego-ost samt grönsallad. Det som blev mest populärt var faktiskt de saltkokta potatisarna - billigt och bra!

Vi fick jättefina presenter, bland annat en wok komplett med innehåll, badbomber, en chokladask, en kastrull ur Le Creuset toughened-serie, en Kärcher fönstertvätt (de flesta av våra fönster är nu skinande rena!), en jättefin makrill i keramik, ett par örhängen till mig och t-shirtar till sambon. Lillkillen fick fina kläder och en aktivitetslåda som han ägnat en hel del tid åt.

52 veckor - vecka 9 (25/2-3/3)

Det mest minnesvärda under årets vecka 9 var inte i vecka 9 utan i vecka 12 + 1. En ny lillskrutt på väg. Vi var iväg på privat KUB-test och allt visade sig vara bra. Skönt att höra även om vi inte hade trott något annat. Det var roligt att se den lilla och vi kunde till och med se hur den låg och svalde fostervatten.

Det blev inte så många fler bilder tagna under veckan. Lillkillen försökte sätta på sig sin body och drog den över huvudet. Inte på rätt sätt förstås men han var glad ändå.

På min födelsedag fick jag en jättefin blomma från min syster med familj. Det var perfekt för vi behövde lite blommor bland våra gröna växter. Än så länge lever den och har hälsan!