söndag 28 april 2013

52 veckor - vecka 17 (22-28/4)



Den här veckan gjorde jag min sista vecka på det gamla jobbet och ser fram emot att börja ett nytt jobb på måndag. Det ska bli skönt eftersom jag varit tvungen att pendla över en timme med bil enkel väg varje dag de senaste veckorna och det blir lite slitsamt i längden. Nu har jag nya utmaningar att se fram emot!

På lördagen flydde vi åskmolnen och haglet inåt land och tog oss ut till solen på Marstrand. Så här års börjar jag längta ut till kusten och säkert många med mig. Blå himmel, blått hav och bohuslänska granitklippor. Oslagbart!

Idag (söndag) har vi ätit god 5-rätters buffémat och blivit proppmätta, sedan tittade vi på barnvagnar inne i stan. Det var meningen att vi skulle komma ut och promenera lite också men det blev mest en kort sväng för att titta på vitsipporna som precis slagit ut. Våra egna krokusar har också äntligen tittat fram. De står skuggigt och brukar vara sena men i år är de lite väl ynkliga tycker jag. Rådjuren har festat på tulpanerna så några sådana har vi inte att se fram emot.

52 veckor - vecka 16 (15-21/4)



Förra veckan jobbade jag och till helgen hade vi tid för utflykter. Det var vackert väder så vi passade på att åka till Hornborgasjön och se på tranor och besöka Gudhems klosterruin. Det blev en heldagsutflykt och eftersom vi kom iväg ganska sent så kom vi ganska sent hem också. Vid Trandansen hade de ett tält med en liten matmarknad, därifrån fick jag med mig ett strutsägg hem för 150:-. Det återstår att se vad det ska bli av det.

På söndagen blev det en utflykt till Slottsskogen tillsammans med min syster med familj. Vi picknickade på pannkakor och gick runt i parken. Det blev ett lite snöpligt slut på den promenaden när vår barnvagn tappade ett hjul och det gick inte att sätta tillbaka det igen utan skruvmejsel. Och det brukar man ju inte ha med sig på promenad precis. Nu är barnvagnen fixad och har klarat terrängprovet med glans så det verkar som vi inte behöver köpa ett nytt hjul i alla fall. Vi avslutade promenaden med tapas på Linnégatan, mycket trevligt.

Fototriss: Öppen



Det var ett tag sedan jag hade tid att delta i Fototriss men nu är det dags igen. Den här gången är temat öppen. Förra helgen var vi i Slottsskogen i Göteborg där de har ett öppet zoo där man kan gå runt och titta på olika djur, bland annat otroligt vackra påfåglar. De öppnade sina näbbar och skrek, ett ljud som inte direkt är lika vackert som deras fjäderdräkt ... En del av dem öppnade upp sina stjärtfjädrar i den klassiska posen så att man kunde se dem i all deras prakt.

lördag 27 april 2013

Marstrand



Vi vaknade till strålande solsken idag, väckta av en liten son som tyckte att det var dags att gå upp när klockan var 8. Solsken och vackert vårväder - då är det förstås utflyktsdags. Efter att ha städat delar av huset (välbehövt) konstaterade vi att solskenet försvunnit och det hade blåst in åskmoln. Precis som dagens väderrapport utlovade. Väderrapporten utlovade också sol och fint väder ute på Marstrand, så det var dit vi styrde kosan. Vi gick igenom alla de fyra årstiderna på vägen dit - det är väl det som kallas aprilväder? I Kungälv haglade det så mycket så att bilarna vi mötte var täckta av snö. Vi åkte under de svarta molnen och skymtade då och då blå himmel ut mot havet, vilket kändes hoppfullt. Vädergränsen gick strax före Marstrand. Ute på ön var det strålande solsken och runt tio grader. En lätt blåst tog ner den upplevda temperaturen något men i lä var det riktigt varmt i solen.

Vi var lite oroliga för att de mörka molnen skulle komma efter oss men det gjorde de aldrig. Efter att vi tagit färjan över till Marstrand (kostnad 20 kr/person) såg vi moln av en typ som vi inte sett tidigare, Mammatus - "bröstmoln". Det är sådana man ser på bilden ovan och nedan.



Det första vi gjorde var att äta lunch, sambon åt Boeuf Bourguignon och jag åt en fisk- och skaldjurssoppa. Gott och mättande. Sonen fick smaka från våra tallrikar och verkade också tycka att det var gott. Han gillade speciellt brödet som vi fick till. Efter maten promenerade vi så långt norrut man kom på kajen. Där fanns en liten sandstrand där någon skrivit sitt namn. Där började en led runt ön som började med en lite bredare asfalterad gång som var lätt att ta sig fram på med barnvagn. Vi trodde förstås att det skulle vara likadant hela vägen. Jag såg de största krokusarna som jag har sett, det måste vara en särskild sort.

Lite längre fram längs leden öppnade sig en liten glänta, S:t Eriks park, där de hade huggit ur träden. Där passade flera på att ha picknick. Murgröna klättrade upp längs flera trädstammar och i toppen av en av stammarna hade någon huggit ut ett hjärta. En liten stentrappa ledde upp till S:t Eriks grotta, som inte var så mycket till grotta. Där gömde sig öborna under en belägring av ön på 1700-talet, enligt informationsskylten. Dit gick det inte att ta sig med barnvagn.



Efter parken gjorde vi det ödesdigra misstaget att ta en genväg. Enligt kartan hade vi dittills följt den bredare leden som går runt ön och den kunde man gena till på andra sidan ön över en smalare led. Så det gjorde vi och insåg ganska snart att det var mycket sämre framkomlighet för barnvagn där. Men vi trodde att det bara var en kortare bit och att det skulle vara bra igen så fort vi kom till den bredare leden.

Ja, så var det visst inte riktigt. Någon asfalterad led såg vi inte skymten av utan det var en ganska oländig väg över bohusländskt berg. Helt okej att gå på men inte att köra med barnvagn. Sambon slet på ändå, hela vägen tillbaka till samhället. På vägen fick vi uppmuntrande kommentarer som att vi inte var de första som de sett som hade gått med barnvagn där (underförstått: "knäppskallar"). Tur att barnvagnen som vi har är hållbar och hyfsat terränggående. Så länge hjulen sitter på (ett åkte av förra helgen på vanlig asfaltsväg).



Jag kan ändå rekommendera att gå leden runt ön (om man inte har barnvagn med) för det var väldigt vackert. Den bohusländska skärgården är fantastisk. Det dök också upp lite överraskningar i form av till exempel en bergsskriven annons för nakna damer. Eller nakenbad för kvinnor, som det verkade röra sig om. Vi var inte riktigt badsugna, och det tror jag inte särskilt många andra är heller så här års, så det blev inget, varken med eller utan badkläder.

Här och var från leden kunde man skymta Carlstens fästning. Den är sevärd men det blev inget besök där den här gången utan vi koncentrerade oss på andra delar av ön. Det är möjligt att det blir ytterligare någon utflykt till Marstrand senare i år när den riktiga säsongen kommit igång.

fredag 26 april 2013

Gudhems klosterruin



När vi besökte Hornborgasjön förra helgen passade vi också på att se på Gudhems klosterruin, som ligger alldeles i närheten av sjön. Förrförra året besökte vi Varnhems klosterruin norr om Hornborgasjön. Båda figurerar i historien om Arn. Varnhems kloster var ett munkkloster medan Gudhems kloster var ett nunnekloster inom Cistercienserorden. Klostret grundades på 1160-talet och innebar en möjlighet för den tidens kvinnor att få utbildning och lära sig läsa och skriva. De fick också lära sig olika hantverk och tillverkade produkter som kunde säljas eller användas i klostret.

När vi kom till klostret passade vi på att ta en snabbfika och titta på när en bonde eldade av ett av fälten intill. Han åkte ut på åkern med en vanlig liten lastbil och tände eld på flera ställen samtidigt. Det höll på att gå illa, för han tände eld på gräset precis intill bilen och sedan körde han fast ... Han körde fram och tillbaka för att försöka få loss bilen medan elden spred sig. Till slut blev han tvungen att backa rakt över elden för att komma loss. Det var säkert lite svettigt där för honom ett tag. Elden spred sig snabbt i det torra gräset.

Vi traskade runt klosterruinen ett tag och kunde konstatera att den var mycket mer sevärd än Varnhems klosterruin. Man kunde till och med gå ner i gästhusets källare, även om det inte var så mycket att se där nere. Gästhuset användes för att husera bland annat förbipasserande resande. Stora vägen gick precis förbi klostret och var livligt trafikerad på den tiden.

söndag 21 april 2013

Tranorna vid Hornborgasjön



Igår var det vackert väder och äntligen dags att besöka Hornborgasjön, vilket vi pratat om ett tag. Det var förmodligen sista helgen med riktigt mycket tranor där så det var verkligen på tiden. Förra gången vi var där var för två år sedan och då såg det ut så här. Lite grönare och lite bättre ljusförhållanden. Vi kom till Trandansen vid den södra delen av sjön strax efter klockan 14 och solen sken ordentligt från en blå himmel, tyvärr från lite fel håll för att vara riktigt optimalt. För två år sedan kom också tranorna närmare besökarna, den här gången höll de sig lite mer på avstånd. Det visade sig att antalet tranor nästan hade halverats från dagen innan, från 11700 till ca 6000, men de räckte och blev över.

En del tranor var stundtals väldigt aktiva i dansen och brusade upp mot varandra. Hade man tur så höll de på ett tag. Det var ganska underhållande att titta på hur de hoppade upp i luften och bredde ut vingarna och i nästa stund kröp ihop mot marken och väste nerifrån mot den andra tranan. Följt av ett läte med näbbarna högt mot skyn.

Det fanns förstås fullt av andra fåglar att titta på också även om tranorna verkligen dominerade. Sångsvanar, grågäss, gräsänder, kråkor och bläsänder var några av de andra fågelarterna som vi såg. Tyvärr inga rovfåglar, trots att vi såg en hel del som cirkulerade över Västgötaslätten på vägen dit. Men då sitter man ju i en bil och kan inte ta några kort.

söndag 14 april 2013

52 veckor - vecka 15 (8-14/4)



Den här veckan har jag jobbat för fullt men det blev ett litet avbrott i mitten av veckan för ultraljud. Allt är bra med fostret i magen visade det sig och nu har vi namnbryderi. I slutet av förra veckan (som egentligen inte hör till den här veckan insåg jag nu när jag redigerat ihop bilderna) var vi och gick vid en del av sjön Aspen som jag inte sett förut, Goråsbergen. Ett populärt ställe för bergsklättring visade det sig.

Till helgen tog vi det ganska lugnt. På fredagen var det full snöstorm både när jag skulle åka till jobbet och hem igen. Sambon var och handlade, eftersom vi behövde lite mer grönsaker till kvällens glasnudelsallad, och kom hem med vackra fredagsrosor. Mycket uppskattat. På lördagen blev det mest hemmafix - städ och tvätt. Det var en ganska gråtråkig dag så det kändes inte aktuellt med någon utflykt. På söndagen däremot besökte vi Naturhistoriska museet och nu har vi årskort till flera av Göteborgs museer så det blir säkert fler kulturupplevelser framöver.

Naturhistoriska museet i Göteborg



Dagens utflykt gick till Slottsskogen och Naturhistoriska museet i Göteborg. Vi funderade på att ta en tur till Hornborgasjön för att se tranorna men vädret visade sig bli sämre än utlovat med molniga skyar så vi ändrade oss. Vi hade tänkt parkera på parkeringen närmast museet men den var såklart full så det blev på andra sidan Slottsskogen och en liten promenad istället. En god lunch åt vi på Villa Belparc och parkerade barnvagnen bland flera andra i barnavdelningen. Mycket barnvänligt och trevligt.

Utanför museet fick vi syn på en liten ekorre som inte var ett dugg skygg. Trots att jag bara stod 2-3 meter från den så fortsatte den med sina göromål. Jag fick flera fina bilder på den. En stadsekorre är väl van vid folk.



Efter detta naturmöte var det dags att ta sig in bland de uppstoppade djuren men först tittade vi till fotografen Bertil Petterssons utställning med bilder på älgar, björnar och annat vilt. Det var en liten utställning men förstås fina bilder. Fotografen själv var på plats och kunde berätta lite om bilderna som mestadels var tagna från ett gömsle. Björnbilderna tog han uppe i norra Jämtland och det tog några år innan det äntligen dök upp björnar så det ligger mycket jobb bakom bilderna.



På samma våning som fotoutställningen fanns också ordinarie utställning. Vi traskade igenom hylla efter hylla med uppstoppade fiskar av allehanda slag och kom sedan fram till ett dinosaurieskelett som var under flytt och var halvt nedmonterat. Därefter kom valutställningen med den berömda Malmska valen. En stackars ung blåval som strandade i Askimsviken 1865 och belönades för detta genom att bli dödad. Idag skulle den väl ha blivit hjälpt till havs igen. Valen är en av de största sevärdheterna på Naturhistoriska museet men den har allt krympt sedan jag var där sist. Det tyckte jag säkert förra gången också, för många år sedan.



På översta våningen fanns det en massa uppstoppade fåglar att titta på och efter dem kom det berömda Naturaliekabinettet. Där en av de andra saker som man imponerades av som liten brukade stå. De siamesiska tvillingarna som var inlagda i formalin. Nu har det tydligen blivit en etisk fråga efter att en hel del museibesökare har klagat och därför har man tagit bort de siamesiska tvillingarna. Detta står förklarat på en skylt bredvid kabinettet där man uppmanas att ringa till museichefen om man kommit långväga för att titta på dem. Eftersom vi inte hyste några förhoppningar om att museichefen skulle komma springande så här på en söndag så hoppade vi över det och tittade på en tvåhövdad kalv istället innan vi gick vidare till däggdjursutställningen.

Däggdjursutställningen är också ganska intressant med många stora uppstoppade djur. Framför allt elefanten som står mitt i rummet är imponerande stor och man känner sig verkligen liten bredvid den. Här kunde man också se noshörningen som nyligen blivit av med sitt horn eftersom tokiga människor betalar mängder för sådant.



Efter denna överdos av döda djur var det skönt att komma ut i friska luften igen, där det finns levande djur. Efter en fika på museet (kladdkaka med vispgrädde, aldrig fel!) så traskade vi tillbaka till bilen med en omväg via säldammen. Det är roligare att titta på dem än på uppstoppade dito, var vi väldigt överens om.

lördag 13 april 2013

52 veckor - vecka 14 (1-7/4)



Årets vecka 14 började med annandag påsk och första april. I tidningen fanns förstås aprilskämt och Göteborgs-Posten tyckte att folk skulle lämna in mördarsniglar för att de skulle användas till att smörja spårvagnsspåren i stan så det inte ska gnissla när spårvagnarna far förbi. Det var kanske lite tidigt för mördarsniglar eftersom det varit så kallt i år så det var nog inte så många som nappade.

Innan vi for hem från påskfirandet så sköt sambon och min bror luftgevär och mamma visade oss hur elden spridit sig när de skulle elda gräs. Det var dagen innan eldförbud inträdde på grund av en massa gräsbränder och det gick lite snett. De höll på att elda upp sitt hönshus (utan höns i) och träden tog en del stryk. Tack och lov fick de stopp på det hela innan stallet och den uppallade vedhögen där fattade eld.

Jag hade tagit semester tisdag och onsdag så på tisdagen efter ett jobbmöte passade vi på att åka till Alingsås för en sen lunch och en promenad i Nolhagaområdet, vilket jag skrivit mer om här. Vi fick också hem en ny bilbarnstol som vi köpt till bil nr 2 och sambon installerade den på onsdagen. På torsdagen började jag jobba och sambon hjälpte till att tapetsera hemma hos min syster och dit åkte vi även på lördagen för mer tapetsering.