Lärjeåns dalgång i mars

Igår tog jag en liten promenad längs Lärjeåns dalgång. Jag följde det gamla järnvägsspåret, som numera är en gång- och cykelbana, från Stannum station och en bit västerut. Det är perfekt för barnvagn - slätt och asfalterat. Landskapet längs ån blir finare längre bort men det var ganska fint den biten också. Lugnt och stilla. Solen sken och värmde oss tills vi vände och gick tillbaka med solen i ryggen och lätt motvind. Det är fortfarande kallt men det känns att våren är på gång!

Ett par svansträck överraskade mig genom att flyga förbi. Först kom det bara fem stycken men sen kom det betydligt fler på en gång. Hela 24 stycken sångsvanar. De borde väl vara på väg norrut så här års men de här flög mer mot sydöst så de kanske siktade på någon sjö i närheten. Jag lyckades också fånga en rovfågel på bild. Kan det vara en hök? Jag är usel på identifikation av de där fåglarna men de är roliga att se. Den här satt på en stolpe flera hundra meter bort och det var knappt att jag kunde fånga den på 300 mm. Den var snäll nog att lyfta och försöka sätta sig i ett klent träd så då fick jag lite bättre bilder.

Staketstolparna längs vägen är gamla och härligt charmiga. Den på bilden längst ner var inte speciellt rak heller men vad gör väl det.

52 veckor - vecka 8 (18-24/2)

Förra veckan började inte så bra men slutade desto bättre. Jag var utslagen av magsjuka och den jetlaggade sambon fick ta hand om en gnällig, förkyld son efter 40 timmars sömnlös resa. Ingen höjdare för någon av oss. Sambon röjde ur ett skåp i tv-bänken som sonen alltid vill öppna och lillkillen undersökte skåpet grundligt. Tur det inte var en port till Narnia.

Slutet av veckan blev bättre när vi hämtat oss och var bjudna på fest hos min bror och hans fru. Vi blev bjudna på god mat, bland annat sashimisallad, friterade "soft-shell crabs", Buddha's delight och Crème Brûlée, vi tittade på melodifestivalen och sedan tittade vi på gamla bilder från när mina syskon var små. Inte förrän 3.30 var vi hemma igen och kunde krypa ner i sängen.

Dagen därpå var det sambons födelsedag och han fick sova länge men vid halv tolv väckte vi honom med födelsedagssång och frukostbricka på sängen. Sonen ville slita upp paketen på en gång så han fick öppna, annars skulle han blivit tokig. Än så länge är inte innehållet lika intressant. Sambon fick en gasbrännare och läsplattan Kindle så nu slipper han dra med sig pocketböcker på sina resor.

Det var en vacker dag så vi passade på att ta en kylslagen promenad i grannskapet. Det ska bli skönt med vår!

52 veckor - vecka 7 (11-17/2)

Fortfarande en vecka efter men jag hoppas vara ikapp imorgon igen. Förra veckan var jag gräsänka med sonen. Sambon gav mig min födelsedagspresent innan han for på jobbresa till Asien - ett SSD-kort till datorn som ska göra att den går snabbare. Välbehövligt. Tidigare veckan innan kom han också hem med fina rosor till mig vilket var gulligt och mycket uppskattat!

På måndagen gjorde jag en välbehövlig fruktsallad med massor av olika frukter. På tisdagen var det semmeldag och jag köpte en semla till mig själv. Gott! Sonen fick smaka lite och verkade uppskatta grädden.

Under veckan fick jag ett positivt besked angående ett jobb som jag sökt, vilket var väldigt roligt. Egentligen skulle det inte vara några problem att få det men saker händer i mitt liv vilket kunde ha komplicerat till det hela lite. Nu vet jag vad jag ska göra i maj i alla fall!

Sonen och jag åkte hem och hälsade på mina föräldrar och umgicks och blev bjudna på god mat. Jag gjorde en chokladtårta till min födelsedag och min syster med familj kom över till föräldrarna för kaffe och tårta innan de for vidare till ett biobesök i stan medan vi hjälptes åt att passa mina två yngsta systerbarn. Jag fick bland annat fina blommor och choklad så det blev en trevlig födelsedag trots sambons bortavaro.

52 veckor - vecka 6 (4-10/2)

Nu ligger jag en vecka efter men vad gör det. 52-veckorsprojektet fortsätter. I slutet av förra veckan tittade vi på Sagan om konungens återkomst hemma hos min bror och hans fru. Vi blev bjudna på mycket god mat, bland annat sashimisallad för att fira det kinesiska nyåret. Lillkillen fick födelsedagspresenter - ett par skor, två par strumpor och roliga leksaksverktyg. Ger man skor som present till små barn så ska de visst snart börja gå. Lillkillen står stadigt utan att hålla i sig och klarar att ta några steg men det dröjer nog ett litet tag till innan han går stadigt.

Dagen efter hälsade vi på min brorson för första gången och förvånades över hur liten han var, bara några veckor gammal. En riktig sötnos.

52 veckor - vecka 5 (28/1-3/2)

Veckan började med att vår lilleman fyllde ett år! Vi firade honom med en liten muffinstårta med ett ljus i (förstås!) och han fick en Bobby Car, två bollar och en liten leksaksbil av oss. Han blir alltmer rutinerad när det gäller att öppna paket och tycker att det är jätteroligt. Så roligt att han letade reda på ett av sina paket alldeles själv (det låg på bordet) och började öppna det. Nu vill han öppna alla paket han ser.

En av dagarna åt vi tacos, vilket kanske inte är så spännande men bilden kom med i brist på annat.

På helgen kom mina föräldrar och barnvaktade lillkillen för första gången medan vi åkte till Lorensbergsteatern och såg på Galenskaparnas 30-årsfest. Trots att vi var i stan 20 minuter innan det började (efter att ha ägnat lite längre tid än planerat åt att söva sonen) så fick vi irra runt på jakt efter parkeringsplats och blev 15 minuter sena. Lagom glatt men föreställningen var lång och vi missade inte så mycket. Galenskaparna var i högform och vi skrattade nästan hela tiden. Vi gjorde en smörgåstårta att äta till lunch och sedan åt vi piggvar (mammas favoriträtt) på kvällen. Sonen fick jättefina ettårspresenter - en sparbössa i form av ett får inklusive innehåll och ett barnbord med tillhörande stolar.

52 veckor - vecka 4 (21/1-27/1)

Förra veckan blev sambons pussel äntligen klart. Det fick ligga kvar på matbordet i några dagar innan vi demolerade det och det åter blev 3000 pusselbitar igen. Skönt att ha ett matbord igen, även om det inte är ofta vi äter där. Det ska bli ändring på det, dock.

Temperaturen sjönk till runt femton minusgrader under flera dagar och landskapet blev vackert rimfrostigt. Jag passade på att ta lite bilder runt huset. Det var det mesta fotograferande som jag gjorde under veckan så det blir också det dominerande temat. Mot slutet av veckan blev det varmare igen och frost och snö började smälta bort.

Lillkillen var lite snorig men pigg under veckan. Han fick två nya tänder och har nu en uppsättning på hela åtta små pärlor som förstås är behändiga när han äter. Och bits.

52 veckor - vecka 3 (14/1-20/1)

Ännu en lugn vecka då jag inte känt mig på topp. Jag har haft en besvärlig hosta som varit särskild jobbig på nätterna. En hel del måsten har skjutits på framtiden. Det roligaste har varit att sonen har fått en ny liten kusin och han är inte längre yngst i släkten.

Sambons projekt den här veckan (förutom att färdigställa sitt pussel) har varit att installera en mediecentral i vårt sovrum. Det har blivit en del turer för att handla komponenter, bland annat en 40-tums platt-tv som fick ersätta tjock-tvn vi hade där sen innan. Nätverksuppkoppling är ett måste och det trådlösa nätverket räckte inte så sambon fick dra kabel från arbetsrummet. För att den inte skulle synas så drog han den bakom listerna i taket. Det blev en del borrade hål genom väggarna, som tack och lov inte kommer att synas. Nu kan vi titta på allt som finns på datorn även i sovrummet, vilket inte är så dumt.

Efter ännu en gråmulen vecka lättade det äntligen upp på lördagen och blev vackert väder med blå himmel. Jag passade på att fotografera flygande fåglar, vilket kräver sitt väder. Det var riktigt kallt och vi stod inte ut så länge ute vid sjön.

Sonen är rolig så fort han får tag i något av våra dricksglas. Vi brukar dricka kolsyrat vatten och det dricker han trots att han inte verkar tycka att det är särskilt gott, av minen att döma. Han tycker att det är jätteroligt att dricka ur glasen och gör små pauser när han flinar lyckligt innan han dyker på glaset igen.

Allt fler leksaker har samlats på golvet och speciellt på golvet i arbetsrummet. Det är en färgglad röra lite överallt. Idag plockade jag upp det mesta, sonen behöver ju faktiskt inte leka med allt på en gång.

Fåglar vid Aspen

Som alltid så här års när det är en enstaka solig dag så vill jag fotografera fåglar. Och allra helst flygfåglar. Så när solen överraskade oss idag så packade vi på oss en massa kläder och åkte till sjön Aspen för att fotografera fåglar vid Säveåns utlopp. Ett säkert ställe för fågelfotografering vid den här tiden.

Det var inte speciellt varm. Nio minusgrader fast tack och lov soligt och vindstilla. Det hjälpte inte länge. För att känna kameran hade jag tunna fingervantar och ganska snart kände jag hur fingrarna och tårna började domna bort. Framför allt tummen började värka. Det är inte optimalt att hålla i något gjort av metall i flera minusgrader. Men jag stod i alla fall ut längre än sambon, som ganska snart började klaga över smärtande tår och ville att vi skulle ge upp.

Först ville det inte alls komma några flygande fåglar, förutom måsar. Änderna brukar vara ganska alerta där annars och komma flygande när någon matar dem med bröd men idag var de slöare än vanligt. Sedan kom i alla fall några enstaka så jag fick några bilder. Det är lite av en utmaning att få skarpa bilder på fåglar som flyger emot en i ljus som inte är helt optimalt. Det kräver sitt objektiv (och sitt kamerahus). Jag hade bra förutsättningar med mitt Canon EF 400/5,6 L USM och 7D men ändå ... det blir inte många bilder värda att behålla. Här är i alla fall några av dem.

Det är ovanligt många olika sorters fåglar som huserar där i år, vilket är roligt. Det finns vanliga gräsänder, måsar och svanar som vanligt, sedan finns det även storskrakar (bilderna längst ner), viggar, sothöns och kanadagäss. Och kråkor förstås men de är ju inte sjöfåglar. Det brukar finns en och annan knipa där också men jag har inte sett någon än.

52 veckor - vecka 2 (7-13/1)

Under årets andra vecka har vi tagit det ganska lugnt. Efter att ha träffat mina syskonbarn under kalkonmiddagen så drog jag på mig en förkylning. Vädret har mest varit gråtrist så det har inte blivit så mycket utevistelse.

Den sista amaryllisstängeln står i full blom och ger oss lite färgprakt i köket. Sambon har varit ledig och under en dag i veckan tog vi en kylslagen promenad vid sjön Aspen och tittade snabbt på fåglarna där. Det var för mörkt för att få riktigt bra fågelkort men en svan som hoppades på mat kom i alla fall med på bild. Vid slutet av promenaden fanns en gunga som sonen fick prova. Han tyckte det var mycket roligt att gunga för första gången i sitt liv, trots att det var kallt och han var inpackad i vinteroverall och dubbla vantar.

Vi har tagit bort det mesta julpyntet, förutom julbelysningen som får vara kvar ett tag till. I vårt citrusträd hänger det kvar ett par lucky star som jag vikt av presentband. Sambon har ägnat större delen av tiden åt att pussla sitt 3000-bitars julklappspussel som föreställer en världskarta. Det täcker nästan hela matbordet.

Sonen har varit gnälligare än vanligt, förmodligen på grund av förkylningen. Men han var nöjd länge med den roligaste leksaken i världen - en bunke. Man kan banka på den så att det låter jättemycket, lägga andra leksaker i den eller stoppa den på huvudet i jakten på bästa sättet att suga på den.

52 veckor - vecka 1 (1-6/1)

Jag tänkte försöka mig på ett litet bildprojekt det här året. Först funderade jag över om jag skulle ta en bild varje dag och lägga upp men jag insåg ganska snart att jag inte har disciplinen eller inspirationen till det. Så istället blir det ett litet bildkollage för varje vecka, som förhoppningsvis speglar lite av veckan som gått. Det här är det första, för årets vecka 1.

Årets första bild är bilden högst upp till höger. Efter att ha firat nyårsafton med mycket mat åt vi inte huvudrätten förrän efter elva på kvällen. Vi avbröt hummermåltiden för att fira det nya året och kika på fyrverkerier, sedan fortsatte vi efter tolvslaget. En bra start på året med suveränt god svensk hummer som pappa kokat.

2 januari besökte vi fågeldammarna i Surte och fotograferade mandarinänder.

Helgen efter nyår bjöd mina föräldrar på kalkonmiddag för första gången någonsin. Jag åt goda kalkoninspirerade quornfiléer istället eftersom jag inte äter fågel. Vi klädde upp vår son (nere t h) i fina kläder som han fått från sin mormor och morfar. Kvällen/natten avslutades med spel och vi lärde oss tärningsspelet 5000, som var extra spännande för sexåriga systersonen (mitten t v) som lyckades vinna över oss alla.

Snöigt i Dalarna

Det här blir ett vitt inlägg. Över jul for vi iväg norrut till ett vackert vinterlandskap. Strax före Örebro började det bli riktigt snöigt och fint och när vi närmade oss Dalarna så började träden bli härligt snötäckta. Precis som det ska vara över jul. Det blev fem dagars julfirande med sambons föräldrar men tyvärr hann vi inte vara ute i snön så mycket. Vi hade väl inte riktigt kläder och skor för att tumla runt i en halvmeter snö heller.

Jag och sambons mamma tog en lite längre promenad i snön. Jag släpade på en barnvagn men det gick ganska bra så länge det inte var större snödjup. Vi gick längs en väg där träden lutade av snötyngden. Det enda man hade kunnat önska mer var en blå himmel men istället fick vi ett lätt snöfall och kunde se perfekta snöflingor trilla ner på kläder och barnvagn.

En kanin eller ett troll? Sambon och jag hade delade meningar om vad busken såg ut som. Det är som när man ser olika figurer i moln.

"Svärföräldrarnas" hund, en Tibetansk spaniel, roade sig kungligt i snön. Fast det var lite svårt att dirigera henne så att hon sprang mot kameran på ett vettigt sätt. En lyckad bild i rörelse blev det i alla fall, även om hunden ser helt galen ut där. Lite lättare när hon stod still, den här hundrasen är ju kända för att kunna sitta stilla väldigt länge som små vakthundar.

Fågeldammarna i Surte

Idag gjorde vi en liten utflykt till fågeldammarna i närheten av Surtesjön för att vi och sonen skulle få titta på lite fåglar. Vi hade egentligen tänkt mata fåglar och hade med oss en stor påse med gott men vi får spara det till en annan dag eftersom fåglarna matas där. Destinationen var inte klar från början.

Så här års får man vara ute i riktigt god tid för att få bra ljus. Trots att klockan bara var runt två så stod solen redan så lågt på himlen att fågeldammarna låg i skugga. Jag hade med mig mitt 400 mm-objektiv men insåg ganska snabbt att det inte funkar med ett objektiv med minsta bländare på 5,6 och utan bildstabilisering så det fick bli bilder med mitt 70-300 istället.

Det fanns flera olika roliga gäss och änder där men de jag verkligen ville se var de vackra och färgglada mandarinänderna. Jag gissar att färgerna verkligen lever upp i solsken så vi får återkomma vid ett annat tillfälle för att titta på dem igen. Honorna är som vanligt lite mindre färgglada ...

Smaragdanden i grönt var också vacker, särskilt den lilla stund som solen blekt lyste igenom träden.

Gott nytt år!

Rimfrost

Jag älskar rimfrost. Nu är det några dagar sedan rimfrosten försvann men jag hann i alla fall ut med kameran en kort stund första dagen världen blev sådär vackert vitfrostad. Äkta vinter med snö, -15 grader och allt. Underbart. Jag tog med mig mitt 70-300 mm-objektiv ut.

Eftersom det var sjukstuga hemma blev det bara en kort promenad runt huset men det går att hitta motiv även på den lilla sträckan. Jag hoppas att det blir fler tillfällen med rimfrost i år (eller nästa) och att jag då har möjlighet att ta mig lite längre bort. Vita träd och blå himmel ska det vara.

Fototriss: Reflektion

Veckans Fototriss har temat Reflektion. Ett lite spännande tema. Det självklara så här i juletider är reflektionerna som uppkommer i allt julpynt, särskilt julgranskulorna. Jag valde en minijulgrankula för mina bilder och reflektionen av en blommande amaryllis ... och kom själv med på bild på köpet. Piff eller Puff?

Fototriss: Detaljer

Veckans Fototriss har temat "Detaljer". Det är också den tvåhundrade omgången av fototrissen och därmed jubileum! Det firas med en tävling med fina priser från Coolstuff.

Jag blev så glad idag för jag fick äntligen min efterlängtade förtida julklapp som jag köpt till mig själv. Fraktad ända från Kanada. Det är ett silverhjärta som är något av det finaste jag sett i smyckesväg. Med betoning på hjärta. För det här är ett anatomiskt korrekt hjärta, bara cirka 1,5 cm stort men komplett med vener, kranskärl och första delen av stora kroppspulsådern. Det passar mig perfekt och jag är verkligen imponerad av hantverket som är makalöst detaljrikt.