Menorca dag 5 (5/7)

På torsdagen var det vår andra och sista dag med hyrbil och den här gången åkte vi västerut mot öns huvudstad, Mahon. Härifrån kommer majonnäs och det är nog anledningen till att det alltid var antingen aioli eller majonnäs på buffébordet på kvällen.

Vårt första mål blev Fortaleza Isabel II, eller La Mola, strax norr om Mahon, ett fort som byggdes på 1800-talet för att försvara infarten till den stora naturhamnen där Mahon ligger. Redan innan fortet färdigställdes så var det föråldrat i försvarssyfte. På bilden ovan syns ingången The Queen's gate, vars namn syftar på spanska drottningen Isabella som gett namn åt fortet. På bilden nedan syns vallgraven som går strax utanför ingången. Fortet är stort och det finns mycket att titta på. Man kunde hyra någon slags golfbilar eller elcyklar för att ta sig runt men vi nöjde oss med den terränggående barnvagnen och tog oss inte heller runt hela området eftersom det var för varmt. Annars är det säkert sevärt att ta sig bort till den stora kanonen längst bort på området.

På bilden ovan ser man anledningen till att man inte ska bygga i sandsten. Det bryts ner ganska fort. Men det finns förstås inte så mycket annat att tillgå. På bilden nedan syns ingången till de underjordiska gallerierna som användes för förvaring och skyddsrum för trupperna.

När vi kände oss färdiga med La Mola, som faktiskt var mycket sevärd, så tog vi oss in till Mahon för att äta lunch och eventuellt göra en hamnkryssning. Hamnkryssningen hann vi inte med eftersom det tog en stund att äta och det var 1,5 timme till nästa gick. Tydligen skulle man skriva upp vilken tid man kom på en lapp när man parkerade och eftersom vi inte hade någon penna med mig fick jag köpa en turistpenna med ordet Menorca på för 15 spänn. Lunchen för mig blev en grillad Dorado (fisk) och sambon åt en burgare.

Efter lunchen gick vi till öns gindestilleri som ligger nere vid hamnen. Där fick man provsmaka spriten fritt men vi smakade bara på några sorter och köpte med oss vanlig gin hem. Genom ett fönster i butiken kunde man se hur de höll på att arbeta innanför men det var inte så mycket att titta på. Den menorcanska ginen är faktiskt riktigt god och passar att dricka som den är, ungefär som en whisky.

Vi åkte vidare från Mahon, stannade på en supermarket och köpte sangria och solskyddsspray och for sedan vidare mot kusten, där vi följde en skylt mot något som hette Cales coves och väntade oss att se grottor. Med hyrbilen åkte vi nerför en oländig väg där sambon inte var överlycklig över att köra, sedan parkerade vi och fick ta med lillkillen i bärsele i värmen utan att veta vad det var vi skulle få se egentligen. Med facit i hand kanske vi skulle tagit med oss badkläder men det gjorde vi inte eftersom vi väntade oss grottor.

Det var en liten promenad ner mot en stenstrand och det var lite för varmt att traska omkring med ett värmepaket på magen i värme och brännande sol. Vi såg en liten grotta på vägen ner, tog en djungelstig och överraskades av ett område med bambu strax innan stranden. Det var jättefint. Den steniga stranden var också jättefin och uppe på några vita klippor kunde man se små grottor som huggits ut i berget. Det fanns fler i området men det var lite för långt att gå och vi avstod från ytterligare promenad på branta stigar med tanke på lillkillen. Många kom till det här klippartiet för att bada men det var inte aktuellt att gå tillbaka till bilen för att hämta badkläder. Istället konstaterade vi att det var vackert där och traskade tillbaka uppför backen mot bilen.

Halvvägs mot bilen bestämde vi oss för att titta igen på en liten grotta som vi gått förbi på vägen ner mot stranden. Då såg vi plötsligt en sköldpadda som bara låg där och vilade sig eller vad den gjorde. Märkligt fynd.

Vi var ganska glada när vi väl kom tillbaka till bilen och dess efterlängtade luftkonditionering. Svetten lackade och lillkillen hade blivit lite gnällig sista biten och krävde mjölk. Det började bli lite sent och sambon kände sig klar att åka tillbaka till hotellet men jag hade läst innan om en större grotta som jag ville försöka hitta fram till. Ett grottsystem i klipporna där öppningarna stupade brant ner mot havet, Cova d'en Xoroi. Med hjälp av god skyltning hittade vi den.

Cova d'en Xoroi är nog en av de mest udda nattklubbarna i världen, inrymd i ett grottsystem som man byggt om. Vi betalade 7 euro i inträde och i biljettpriset ingick en öl eller läsk. Det missade vi först och köpte vatten och en drink innan vi läste det finstilta på biljetten och kompletterade med cola och iste. Jag hade inte haft något emot att gå på nattklubb där men vi fick nöja oss med att se det dagtid. Det var en del trappor att gå i så lillkillen fick vi bära i sele men det var förstås inte lika varmt inne i grottorna som ute i solen.