Hösten är vacker men det vackra försvinner så fort, så fort. Det blir rött, gult, sen bara brunt och alla löv faller bort och kvar finns bara nakna grenar i vindpinade, regnblöta träd.
För ungefär en vecka sedan var träden som markerar vår tomtgräns färgsprakande röda. Och solen sken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar