Grått bo: Nordens ark

I måndags for vi till Nordens ark, där jag aldrig tidigare varit trots att det inte ligger alltför långt bort. Vi tog med oss min systerdotter som förkläde. Dagen lämpade sig egentligen bäst för att ligga vid stranden och bada, det var aningen för varmt för att traska runt och titta på djur men bättre det än dåligt väder.

På måndagar är det matning av snöleoparder, vilket vi såg fram emot att se. Annars ligger de ju mest bara och slöar. Skötarna hängde upp döda kaniner i träd och vid klippor så att snöleoparderna skulle få kämpa lite för att få tag i maten. Vi konstaterade att det här var nog inte några djur som man gärna skulle stöta på i det vilda.

Järvarna var väldigt gulliga och ganska aktiva, till skillnad från t ex tigrarna och manvargarna som bara låg och slöade i värmen. En av järvarna sprang omkring och tittade nyfiket på besökarna. Det var särskilt roligt för oss, eftersom vi inte såg till en enda järv när vi var på Kolmården för några år sedan. Bilden är tagen genom ett nät.

Det här djuret hade imponerande klövar. De är nog väldigt ändamålsenliga där de traskar omkring ...

Och klövarna tillhör en vildren. Hade ingen aning om att deras fötter såg ut på det sättet. Man fick inte mata djuren men systerdottern stannade ändå för att sticka in en kvist hos renarna som glatt tackade och tog emot.

Sedan stannade vi för lunchpaus vid ett café alldeles utanför varghägnet. Men några vargar såg vi inte till.

Vid "våtmarken" fanns fåglar, grodor, paddor och ormar. Några storkar var lite roliga att titta på.

Eremitibisen är både vacker och ful på samma gång. Man fick gå in i deras bur för att betrakta fåglarna på nära håll.

Den hästtokiga systerdotterns favoriter, redan på förhand, var Przewalskis vildhästar. Det är en urhistorisk häst som är de enda som idag lever vilt. Den vilda stammen dog egentligen ut på 60-talet men tack vare avel och utplantering av hästar i fångenskap har man räddat dem och de finns nu i det fria i en nationalpark i Mongoliet.